Grafik (6/10): Miljöerna är påhittiga, grafiken ren och enkel. Det är svårt att inte tycka om spelet trots att det använder sig av var enda möjlig kliché om spöken och monster. Allt ifrån mumier till pumpor finns med men är det bra eller dåligt? Personligen kommer jag nog alltid att vara svag för det mest som är inlindat i flera lager bandage.
Spelkänsla (6/10): Trots att jag närmar mig åldern då jag är närmare 30 år än 20 så tycker jag fortfarande att sådana här barnliga spel som flörtar med vuxna teman som monster och skräck är hysteriskt roligt och jag kan inte låta bli att fnissa förtjust åt zombiejakt i trädgården och att man faktiskt får ändra attributen på sitt monster. Det förstör stämningen är den envisa berättarrösten och de långa mellansekvenserna mellan minispelen.
Varaktighet (5/10): Trots att konceptet är roligt och ett bra substitut för spel som Mario Party så är minispelen alldeles för få. Redan på en spelkväll så har man tagit sig igenom alla och trots att man kan finslipa ett tag på att bli bättre på många av dem så lessnar man snabbt på så få alternativ.
Slutsats (6/10): Ett bra alternativ till Mario Party för spelare som söker en snabbare spelform med färre spelmoment. Grafiken och stämningen är skön men kan man engelska och inte vill bli galen av berättarrösten så föreslår jag att man ändrar till den engelska berättarrösten på en gång.